Sweden 149
BESKRIFNING
OFFENTLIGGIORD AF
KONGL. PATENTBYRAN.
ENVALLS REVOLVERPATENTBOLAG
STOCKHOLM
Lasmekanuism for Revolvrar.
Patent i Sverige från den 15 maj 1885.
Vill man med hittills brukliga sjelfspiinnande revolvrar med nigorlunda sikerhet kunna träffa sin motstindare, måste man fire anligghingen spiinna hanen med tummen så som pa vanlig pistol. Men vid hastigaerledg ifning, ditidenejtillater spiinnandet forut, utan forst sedan anliggningen skett, méste hanen spiinnas och skottet nll’yns med ctt enda tillbakadragande af pekfingret, och då dervid slagfjedern gör ett betydligt motstånd, samt fingret har att passera en väglängd af 13 å 14 millimeter, och dessutom detta tillbakadragande måste ske nästan ögonblickligen, så rubbas vapnet ovilkorligen mer eller mindre, och man hör ofta huru personer på ganska korta afstånd afskjuta flere skott efter hvarandra utan att träffa, möjligen lindrigt såra.
Nedanbeskrifne låsmekanism åsyftar ernående af större träffsäkerhet, i synnerhet vid snabb skottlossning, derigenom att tvenne tryckare användas, den ena under revolvern, hvarmed hanen spännes, men skottet icke kan aftyras, och den andre ofvanpå, hvarmed skottet affyras medelst en tryckning af tummen, hvilket operationssätt har till följd, att revolvern icke rubbas ur sitt läge i sjelfva affyrningsögonblicket.
På medföljande ritning visar fig. 1 låset och bakre delen af revolvern från sidan, med sidblecket och kolfven borttagna. Ilanen är i säkerhetsspänn eller säkerhetsläge. Fig. 2 visar låset eller mekanismen och en del af kolfven från sidan med sidblecket borttaget; hanen i helspänn. Fig. 3 är en plan deraf. Fig. 4 är en tvärsektion, tagen framför hanen a och spänntrycket n, visande dem i helspänn.
Öfriga figurer framställa detaljer af mekanismen. Fig. 5 visar ifrån tvenne sidor stången r, hvarmed revolvertrumman kringvrides, Fig. 6 spiirret x frin sidan och uppifrin. Fig. 7 främre delen af slagfjeders undre arm a^1, sedd ofvanifrin. Fig. 8 visar hanen a, sedd från sidan och fig. 9 densamma sedd framifrån. Fig. 10, 11 och 12 visa hanens rörl iga delar uttagna, nemligen fig. 10 tungan d, fig. 11 häfstingen b, hvardera sedda fran tvenne sidor, och fig. 12 slagfjederlänken h sedd framifrån. Fig. 13 är det egentliga spänntrycket n sedt från sidan och framifrån, och fig. 14 spänntrycksarmen p från sidan och uppifrin. Fig. 15 visar aftryckaren i från sidan, sedd utlfran; fig. 16 densamma i sektion efter linien I—I i fig. 15; fig. 17 densamma sedd ofvanifrån och fig 18 densamma sedd fran insidan. Fig. 19 är sidblecket, sedt frin sidan af fig. 20 detsamma i scktion efter linien II—II i fig. 19.
Samma bokstäfver beteckna samma delar på de olika figurerna.
Uti denna låsmekanism är hanen a försedd med en häfstång b, gående igenom ett hal i honom och vridbar kring en tapp c. Den kortare armen af denna lunst.mg Ilgger under en bakat giende stjert på tungan d; på den lingre armen finnes dels en i hangrenens spets utgaende klack e, dels ett utspring f, som räcker litet utom hangrenens inre rundning. Dessutom är hanen forsedd med en klack eller afrundad yta g nedtill på ena sidan. Slagfjederslänken h, som omfattas af slagfjederns öfre arm a”, är forlingd neddt.
Aftryckaren i (fig. 15—18), som är förlagd på öfre sidan af kolfven, är vridbar kring tappen k och paverkas af fjedern l samt quarhalles på tappen af den inböjda iinden af blecket m (visadt i punkterade linier i fig. 17).
Spänntrycket n, som är vridbart kring tappen o och hvars arm p är vridbart fist dervid, är forsedt med en klack s, som, genom anslag mot en fast del pa revolverstommen t, begränsar dess rorelse. På spänntrycket n sitter den kring sin tapp u rörliga stången v, hvarmed revolvertrumman (ej visad på ritningen) kringvrides, w är en klack, som, när hanen är spänd, infaller i ett spår i revolvertrumman och fasthåller densamma.
x är ett spärr, som, påverkadt af en liten fjeder y, intryckes i spännet z på spänntrycket, när hanen kommit i helspänn.
Mekanismen verkar på följande sätt:
För att spänna hanen drages spänntrycksarmen p tillbaka med pekfingret (eller långfingret) hvarvid sjelfva spänntrycket n vrides kring tappen o tills klacken s stöter emot underkanten af revolverstommen t, och spärret & tryckes in i spännet z. Spänntrycket är nu fastlåst af spärret x och klacken s, och hanen har också kommit i helspänn genom tandens å spänntrycket n verkan på tungan d, såsom fig. 2 visar. Stången v har derunder vridit revolvertrumman den erforderliga vinkeln, och klacken w på spänntrycket n fasthåller trumman på vanligt sätt.
Sedan man nu tagit säkert sigte sker affyrningen medelst tummen genom att med den trycka aftryckaren i nedåt. Aftryckaren i verkar då på häfstången b och denna vrider tungan d från dess stöd mot spänntrycket n, och slagfjederns öfre arm a” nedfäller hanen. Vid nedfällandet trycker hanens nedre, inre del g spärret x ur spännet z på spänntrycket n, som blifver fritt.
Då skottet afbrunnit, men icke förr, släppes pekfingret efter, då slagfjederns undre arm (a’) som hvilar på stången v, återför spänntrycket n i sitt förra läge (se fig. 1). Härvid glider slagfjederarmens hak b’ utefter den bugtiga ytan c’ på slagfjederlänkens nedåt förlängda del och trycker hanen i säkerhetsläget, visadt i fig. 1.
Skulle man, efter hanens spännande icke vilja afskjuta skottet, så kan man nedfälla hanen på vanligt sätt genom att med tummen intrycka utsprånget f. Ilanen ställer sig dervid af sig sjelf i säkerhetsläget.
Patentanspråk:
En låsmekanism för revolvrar, i hvilken hanen (a) spännes och fastlåses i helspänn genom att med pekfingret draga spänntryckets (n) arm (p) bakåt, och affyrningen åstadkommes genom att med tummen trycka på en i kolfvens öfre del befintlig aftryckare (i).